It-ikonen

Jonas Birgersson, Sveriges största it-ikon

Svensk it-entreprenör, exceptionellt framgångsrik företagare och visionär världsfrälsare. Superlativen omger den legendariska Jonas Birgersson som i tiden upp till millennieskiftet förstod att med snabbt och billigt bredband kunde det skapas helt nya affärsmöjligheter.

Jonas Birgersson var älskad av många som ledarfigur för ”bredband till folket” och för sitt spartanska leverne, där han fortsatte bo i en liten lägenhet i Lund, även efter det att han blivit minst sagt förmögen. Han var så långt ifrån en typisk näringslivsprofil man kan komma. Det sågs ingen dyra klockor på hans handled och han tog tåget framför att äga en bil. Han besökte Vita Husets bankett i shorts. Medierna älskade Birgerssons framtoning och hans förmåga att entusiasmera blev snabbt legendarisk. Han välkomnades i styrelserummen, där han på den tiden var en udda fågel i den orange fleecetröjan, som sedermera blev hans signum. Under åren som gick funderade medier och investerare i om han var folkets frälsare eller förförare. Jonas själv jobbade oförtrutet vidare på sin vision, trogen sina aldrig sinande idéer, och vägrade att vara någon annan än sig själv. Så än idag, där han med LABS2 och ViaEuropa levererar avancerade bredbandstjänster i tio länder. Hans vision är att visa vägen till ”den svenska modellen”, så det även på andra marknader kan växa fram ett Klarna, ett Spotify, ett Izettle eller stora handelsbolag.

Birgersson var bara drygt 20 år gammal när Telia värvade spelnörden, som han var, som recensent åt dåvarande internetportalen Passagen. Sedan grundade han Framtidsfabriken (sedermera Framfab) samt dotterbolaget Bredbandsbolaget och resten är, som man säger, historia. Företaget kom att bli en maktfaktor under 90-talets it-boom och hade ett börsvärde på som högst 42 miljarder kronor. Bredbandsbolaget satsade på fiberoptik vid en tid när Telia inte ansåg detta intressant. Det fanns en tanke att börsnotera Bredbandsbolaget samtidigt med Telia, men så blev det inte.

Vad var det mest signifikanta som hände kring millennieskiftet?

”Det som vi lite slarvigt kallar digitaliseringen. De som inte var med på den tiden missar hur otroligt tungt det var! Det är svårt att föreställa sig idag hur mycket som inte fanns. Exempelvis var vi involverad i stora digitala projekt med Atea och Volvo. Men först var vi tvungna att hitta 1 000 kvadratmeter hus eller bygga ett själv för att där ställa en väldig massa servrar från golv till tak. Sen var vi tvungna att bygga en helt ny mjukvara för att få servrarna att prata med varandra, och sedan hitta en internet-förbindelse som var stark nog att klara av alla de här nya sakerna. Det var otroligt tungt att göra det som idag är enkelt. Samtidigt lärde man sig hur alla saker funkade från ax till limpa. Idag kan du dra kreditkortet och få en molntjänst och så många servrar du behöver och du har dina applikationer 80–90 procent färdiga innan du ens börjar koda någonting. Mycket på mjukvarusidan är redan färdigt. Vi sprang på problem hela tiden. Det blev bakslag direkt, det fattades mjukvara och bandbredd vid alla projekt, så det var mycket som behövde lösas.

Du blev ”folkets röst” – ser du det som en demokratifråga att alla skulle ha tillgång till snabbt bredband?

Absolut! Min vision var att det skulle vara lättare och bättre för alla. Det hände en klok sak som passade väldigt bra ihop med allt det vi gjorde i Framfab och Bredbandsbolaget. It-kommissionen införde Hem-PC-reformen. På den tiden var det höga skatter på datorer, så genom att införa ett jobb-skatteavdrag, kunde vanligt förvärvsarbetande folk köpa en PC. Fast den var dyr, var den inte längre onåbar. Att visa internets möjligheter till människor med en hem-PC var en perfekt kombination för att it-mogna en hel nation. Nu hade du en ny fin dator och skulle koppla upp den. För det krävdes hastighet, 10 Mbit/s, 100 Mbit/s. Det visade sig skapa en oro kring priset. Med de gamla uppkopplingarna var man som användare nervös för det kunde snabbt bli ohyggligt dyrt. Att ringa var ganska dyrt per minut och sen med ADSLs volymbegränsningar ingick det bara en viss mängd tid innan det började kosta en massa utan att man märkte det. När sedan telefonräkningen kom var summan plötsligen lika mycket som en vanlig förvärvsarbetande familj hade att leva på hela den månaden. Bredbandsbolaget blev först med att ge ett fast pris oavsett hur mycket du surfade. För 200 kr i månaden fick du 1 Gbit/s. Med en ny infrastruktur, ny prissättning och en ny hem-PC-reform, ville människorna använda möjligheterna så mycket som bara möjligt, och det skapade möjligheter för helt nya affärsverksamheter.

Vad var framgångsfaktorn för de nya hypade bolagen som växte fram?

Tre saker bäddade för en ny typ av bolag. Sverige fick en internetinfrastruktur, fast pris på bredband och uppåtriktad kommunikation med samma hastighet. 10 Mbit/s var mycket på den tiden och plötsligen flög sidorna fram. Det ledde till en massa nya saker. Jag ska inte underkänna grundarnas fantastiska entreprenörshjärnor, men, i och med att vi kunde ge dem inspiration och lite bättre infrastruktur med Bredbandsbolaget och sen att hem-PC:arna fanns kunde fler se möjligheterna vid att starta bolag och sälja tjänster. Med en snabb PC vande folk sig vid att vara på internet och tycka att det var kul. Rätt vad det var önskade man sig att kunna betala sina räkningar på internet och sköta sina ärenden. Det ville man inte innan man hade en bra uppkoppling. Allt det här bäddade för att det i Sverige grundades en ny typ av internetberoende företag såsom Spotify, Skype, Minecraft, iZettle, Spray och Klarna. Det var Sverige tidiga på.

Hur ser du på it-bubblan? Sprack den eller sprack den inte?

Man pratar om it-bubblan, men tekniken bakom it var aldrig någon bubbla. Ett exempel är boo.com som blev väldigt kölhalade när de ville sälja märkeskläder via e-handel. Företaget gick i konkurs i maj 2000, och blev ett av de första och en av de största konkurserna i internetbubblan i början av 2000-talet. Alla var ganska taskiga mot grundarna. Det som analytikerna tvärsäkert sade var, att folk aldrig skulle köpa kläder på nätet. Idag säljs majoriteten av alla kläder på nätet. Jag blev själv kritiserad för att ifrågasätta om vi efter 100 år kan bibehålla världens högsta välstånd genom att bara leva på industriföretagen. Det ansågs vara väldigt provocerande. Men se på dataspel, där Sverige är långt framme. Dataspel omsätter idag mer än vad Hollywood-filmarna gör. Historien har visat att det var rätt att ifrågasätta.

När vi pratar bubbla och värdering av bolag måste man ha klart för sig att ett bolags börsvärde tyvärr inte alltid har en koppling till bolagets verksamhet. Det hade varit trevligt om det var så, men det är bara att säga ett ord som förklarar allt, och det är Gamestop. Priset på bolaget sätts av hur många som vill köpa och sälja. Man har velat bygga upp nästan en vetenskap kring detta så att fina finansanalytiker kan säga sig förstå det, som inte du förstår. Men sanningen är att om du undervärderar ett klädföretag eller övervärderar ett annat, är det fortfarande så att vi behöver kläder.

Blev du offer för aktiemarknadens mekanismer?

Det är dubbelt. På ett sätt skapade det en massa uppmärksamhet så vi fick chansen att prata om våra idéer. Sen tyckte jag att det var alldeles för stort fokus på vårt bolags börsvärde jämfört med vad vi faktiskt gjorde. Ett konsultbolag kan värderas utifrån två faktorer. Den ena är ”hur många timmar kan de fakturera och hur mycket kan de ta betalt per timme?” Då finns en begränsning i värdet eftersom det bara finns 24 timmar om dygnet och det finns en gräns för hur mycket man vill betala en konsult per timme. Men man bör kika på de värden konsultbolaget är med att skapa. Om vi t ex hade fått fullfölja projektet att hjälpa Ikea att bli Europas största e-handel hade värdet av det vi skapade åt Ikea varit mycket större än vad de betalade oss per timme. I Framfab skapade vi Bredbandsbolaget som erbjöd bredband med höga hastigheter för internetåtkomst, mobiltelefoni, IP-telefoni, telefoni, digital-TV och andra tjänster. Det i sig blev ett miljardföretag.

När Bredbandsbolaget sedan såldes till Telenor fick ägarna av Framfab-aktien betalt och då var priset inte längre satt utifrån konsulttimmar. Det reser frågan: hade Framfab kunnat fortsätta starta den typen av nya spännande bolag? I värderingen av Framfab skulle priset i så fall både ha baserats på debiterade konsulttimmar och utifrån potentialen att starta fler sådana här nya bolag som i sin tur kan bli värdefulla – både för aktieägarna och i perspektivet att främja Sveriges digitalisering. Nu drogs Framfab med neråt när den så kallade it-bubblan sprack. Allt hände under en väldigt kort tid. Sen blev det en stor spik uppåt och sen en väldig spik neråt. Hade man haft ett jämnare förlopp och haft mer tid på sig så hade Bredbandsbolaget hunnit bli prissatt rätt.

Vilka lärdomar tar du med ut i Europa?

Något vi tar ut i Europa som en lärdom från Sverige är den svenska innovationen - öppna nät. Vi jobbade med bredband innan folk visste vad det var. Och vi kommer jobba med bredband efter att folk vet vad det är, och nu tycker att det är helt ospännande, ungefär som att ha vatten i kranen. På bredbandssidan har t ex Tyskland en lägre fiberutbyggnad än Albanien. Tyskarna är i vanliga fall bra på infrastruktur, men just bredbandsinfrastruktur ses inte som något som gynnar den tyska industrins övriga infrastruktur, motorvägar, flygplatser och järnvägsstationer. Deutsche Telecom tjänar inga extra pengar för att man bygger fiber, de vill utnyttja det gamla kopparnätet så gott det går. Det är sant att Sverige har tappat farten, men det vi gjorde i Sverige för 20 år sedan på bredbandssidan är det fortfarande många länder som inte har gjort och de har inte gjort det på ett smart sätt. Även om del har byggt fiber så har de byggt fast sig i stuprör vilket gör att det blir en monopolist på fiber.

Försöker du övertyga andra marknader om ”den svenska modellen”?

Ja, det kan man säga. Det här går att göra varsomhelst. Vi driver 150 nät i tio länder och har byggt en mjukvara som hjälper folk att hålla ordning på sina bredbandsnät så kunderna fritt kan välja leverantör. På Bredbandsbolaget var vi först i världen med 10 Mbit/s och vi var först i världen med att ha internet, telefoni och TV i samma sladd. Det betyder att man kan ha olika operatörer på samma uppkoppling så att varje boende själv kan välja vilken tjänsteleverantör de vill ha. Den möjligheten finns knappt ute i Europa. I Sverige är det ungefär en tredjedel av den svenska marknaden med hastighetsuppkopplingar där hushåll har valt tjänsteleverantörer som inte är de traditionella stora operatörerna. Detta är faktiskt unikt i Europa och stora delar av världen.

Vill du fortfarande frälsa världen?

Det är samma resa och man behöver göra samma sak i andra länder likt vad vi gjorde i Sverige. Vi var unika i Sverige med dessa nya entreprenörsverksamheter med nya affärsmodeller vars affärsidé är helt beroende av att det finns snabba och tillförlitliga uppkopplingar.

Ibland får jag reaktioner som att ”det var ju kul att det på den tiden fanns en massa som var oupptäckt, nu är allting färdigt”. Det stämmer verkligen inte. Tvärtom finns det mycket större möjligheter nu. Det är mycket mer som är oupptäckt nu än vad det var då. Idag kan man bara dra sitt kreditkort och för 0 kronor få tillgång till Amazon eller Azures moln. Så kan entreprenören fokusera på sin idé. Därför har mängden saker som är möjliga att göra ökat enormt. Tekniken kommer att fortsätta utvecklas och nya värden skapas på grund av det.

Vilka möjligheter ser du framför dig?

Internet är infrastrukturens infrastruktur. Det är nervsystemet för hela samhället och det har vi inte alls dragit nytta av inom väldigt många områden, där vi behöver bli bättre och effektivare. Sektorer såsom livsmedelsproduktion, vård, vatten, el och utbildning är områden där många möjligheter öppnar sig tack vare internet. Se till exempel med

Coronan: Sverige behövde inte vidta en enda åtgärd när folk skulle börja jobba hemifrån. Nätet fungerade ändå. Vi såg akuta problem i Italien, folk var tvungna vara hemma och nätet höll inte. Men i Sverige när näten gick upp 15–20 procent på dagtid uppstod inga problem, för näten var tillräckligt starka. Det är intressant vad detta kommer att innebära för samhället. Behöver vi vara på arbetsplatsen, behöver vi vara i skolan, behöver vi vara på sjukhuset? Om vi inte behöver det, skapar det många möjligheter att hjälpa fler på ett bättre sätt.

Tror du näten är tillräckligt robusta idag för att klara t ex vård i hemmet?

De näten som är bra klarar mycket. Men staten har gjort det alldeles för lätt för sig, där man säger att det här ska marknaden fixa. Det håller inte. Man måste förstå att infrastrukturen är så pass viktig att vissa grundläggande saker inte bör vara upp till marknaden. Här finns möjligheter för en förbättringsprocess om man bara vågar ta ansvar. När det handlar om all annan infrastruktur är det bara staten som får pyssla med det. T ex är det förbjudet att bygga parallella el-infrastrukturer, men på fibersidan tar inte staten ansvar. Ingen av dessa extrema modeller är optimala, men vi behöver ett samtal kring det. För när det berör själva demokratin och hur vi organiserar samhället, har vi inte ändrat något, fastän vi har snabbt internet – för mig är ett samhälle med eller utan internet som natt och dag. Det är två helt olika samhällen. Ändå har vi inte dragit nytta av det inom vård, skola och omsorg. Och vi har absolut inte gjort om eller anpassat oss i hur vi tar politiska beslut eller hur vi ska fördela makten mellan staten och marknaden. Kan vi i Sverige de kommande 5, 10, 15 åren bli bäst på att anpassa samhället, dvs. att bli världens modernaste land, Internet Edition, så får vi fördelar igen, samtidigt som vi kan försöka hitta nya former för tjänster och nya bolag som kan exportera de här kunskaperna och tjänsterna till de andra länderna.

Är det tungrodd?

Ja det är det absolut. Utomlands speciellt, men också i Sverige, fast vi ändå har fördelen av att vara ett litet land och det är kul att utmana politikerna – vad tycker de att Sverige ska bli bra på för att behålla vårt välstånd? Nu kanske det har gått tillräckligt lång tid från dot.com åren. De har haft 25 års tid till att reflektera över det, så det är dags för mig och andra från den tiden att engagera oss i debatten igen så att något börjar hända. Det är så lätt att vara emot saker men man missar att det som var mest positivt från dot.com tiden, förutom att vi byggde infrastruktur, det var att det fanns en fantastisk framåtanda. Det var kul att Sverige var tidigt ute, det var kul att andra länder tittade på vad vi gjorde. Jag tänker också på ungdomar som växer upp nu. Det är viktigt att få känna att ”det kan gå bättre för mig än det gjorde för mina föräldrar”. Det saknas en diskussion om att nu när vi har vi möjligheterna, vad ska vi ha dem till?

Vad gjorde du själv på millennie-natten?

Jag trodde aldrig det skulle hända något så jag gjorde inget speciellt. Om man visste vad det var så var det ingenting att vara orolig för.

 

 

Not:

Jonas Birgersson själv köpte loss Framfabs utvecklingsdel, Framfab Labs, och drev den vidare i egen regi. Verksamheten är idag indelad i två delar, dels Labs2 – ett mjukvaruföretag som tagit fram affärsstödsystemet BRIKKS och dels ViaEuropa, som är en bredbandsleverantör som övervakar och administrerar trafiken i nätet. Genom att ViaEuropa inte är knuten till någon specifik leverantör är konkurrensen om slutkunden fri, precis så som Jonas Birgersson vill ha det.